Flera regelverk och statliga utredningar ställer högre krav på planering, dokumentation och förnyelse av ledningsnäten. En del gäller redan, en del är under införande och en del är förslag som ännu inte är beslutade. Här är en översikt i tidsordning.
Senast uppdaterad oktober 2026
Kommunen ska ha en långsiktig plan för hur behovet av vattentjänster tillgodoses och hur anläggningarna fungerar vid skyfall. Planen antas av kommunfullmäktige och ses över minst vart fjärde år. Länsstyrelsen yttrar sig över planen, men ingen myndighet följer upp vad den innehåller. Det är den plan som övriga krav kopplar till.
Krav på systematisk riskhantering, kontinuitetsplanering och incidentrapportering. Styrsystem, mätdata och GIS-miljöer omfattas, vilket också påverkar hur underlag delas med konsulter och entreprenörer.
Läckaget i distributionsnäten ska bedömas och rapporteras, och åtgärdas enligt plan om det överstiger den tröskel EU fastställer. Enligt Svenskt Vatten når i dag omkring 17 procent av det producerade dricksvattnet aldrig kunderna, främst på grund av läckage. Utläckage går från att vara ett internt nyckeltal till något som ska mätas, redovisas och åtgärdas.
Regeringen lämnade propositionen till riksdagen i juli 2026 och föreslår att lagen träder i kraft den 1 januari 2027. Propositionen bereds i försvarsutskottet och riksdagen har ännu inte beslutat. Dricksvatten och avlopp är egna sektorer. Kraven gäller återkommande riskbedömning, redundans, kontinuitetsplanering och fysiskt skydd av kritiska punkter i nätet.
Naturvårdsverket föreslår att kraven på ledningsnätet för första gången skrivs ut i svensk rätt. Nätet ska då utformas och underhållas så att läckage, tillskottsvatten, felkopplingar och bräddning begränsas. För tätorter mellan 1 000 och 2 000 pe föreslås kravet gälla från 2035.
Naturvårdsverket bygger ett nationellt register över avloppstätorter och ska senast juni 2028 peka ut vilka som behöver avloppsplan. Kunskapen om kombinerade ledningar och bräddning saknas ofta och kan kräva filmning, digitalisering av ledningskartor och statusinventering.
Tätorter från 100 000 pe ska ha avloppsplan 2033. Upp till 145 tätorter mellan 10 000 och 100 000 pe kan behöva en plan till 2039. Naturvårdsverket nämner förnyelseplanen som ett dokument som redan innehåller delar av underlaget.
Föreslår att varje kommun ska ha en beredskapsplan och en investeringsplan för VA-anläggningen, båda antagna av kommunfullmäktige, en utökad vattentjänstplan och vidgade möjligheter att fondera för investeringar. Utredningen föreslår också ett statligt investeringsprogram på 1 miljard kronor per år för beredskap och klimatanpassning, där bidragsnivån beror på om kommunen har en förnyelsetakt på 1 procent per år eller når dit inom 20 år. Förslagen är inte beslutade. Hösten 2026 kräver både Svenskt Vatten och VA-Fakta att de genomförs, men det är ännu oklart hur de hanteras efter valet.
Föreslår att kravet på att klara ett tioårsregn skrivs in i lagen och att VA-organisationen ska kunna redovisa dagvattenkapaciteten i ledningsnätet när en fastighetsägare vill klimatanpassa.
Ett första samtal med mig på 30 minuter kostar ingenting. Tillsammans går vi igenom era data och vad som är rimligt att börja med.